Slutreflektion kring storylinearbetet

Vi har nu skapat en storyline tillsammans som handlar om sophantering där barnen förhoppningsvis har fått en grundkunskap kring sophantering och vad den har för betydelse för naturen. I starten av arbetet hade vi alla lite svårt för att förstå hur en storyline skulle läggas upp och hur arbetet skulle gå till, men nu i efterhand har vi alla med oss en positiv bild av storyline arbetet och ser fram emot att arbeta med detta i vårt framtida yrkesliv.

Storyline är ett arbetsätt som går att använda på andra områden i förskolan och kan varieras på väldigt många olika sätt. Det är även ett arbetssätt som vi tror kan anpassas till alla åldrar i förskolan.

// Grupp Flora

Reflektion - Storyline som metod i förskolan. Av Sofia Ottosson

Det har i denna kurs varit intressant och givande att få testa på att arbeta med Storyline som metod, då det är helt nytt för mig. Jag har aldrig hört talas om det förut, men efter att ha fått en större förståelse och inblick i detta arbetssätt verkar Storyline som ett spännande verktyg man kan använda sig av med barnen i förskolan. Storyline bygger framförallt på ett praktiskt  arbete där utgångspunkten är elevernas förkunskaper och undervisningen avslutas med teori och diskussion (Storyline.se). Det som vi har arbetat med i detta fall, är hur man genom storyline som metod kan arbeta med hållbar utveckling i förskolan. Det är intressant att arbeta på ett sådant sätt där man utgår från praktisk undervisning först, där barnen tar händelserna vidare och att sedan använda sig av teori och diskussion i slutet. På så sätt är det också barnens tankar och idéer som står i fokus. Björklund (2014) skriver att det är av stor betydelse att arbeta på det sättet där barnen får söka efter kunskap bortom det kända, för att inte snävas in och begränsas lika mycket. Genom att då arbeta med Storyline som metod kan barnen själva få styra händelserna och uppmärksamma det som de själva är nyfikna på att få reda mer om. Detta arbetssätt medför på så sätt att barnen har inflytande och är delaktiga i sitt eget lärande, vilket kan kopplas ihop med demokrati som är ett viktigt begrepp som ska genomsyras i förskoland vardag. Även Björklund skriver att få uttrycka sina åsikter och bli lyssnad på är en viktig del i arbetet med hållbar utveckling.

Som nämnts ovan har det varit ett spännande moment att få arbeta med Storyline. Det har också gett inspiration till egna tankar och idéer som man kan använda sig av i framtida yrke som förskollärare. Även om vi i detta fall fokuserat på lärande för hållbar utveckling, kan man med hjälp av denna metod arbeta på många olika slags områden som skall beröras i förskolan. Att utgå från barnens handlingar gör det även till ett extra spännande moment då man inte riktigt vet vad som kommer att hända, vilket kan göra att undervisningen blir ännu mer lustfylld.

 Referenser: Björklund. Sanne (2014). Lärande för hållbar utveckling i förskolan. 1. uppl. Lund:  Studentlitteratur.

 Av: Sofia Ottosson

Enskild reflektion kring storylinearbetet - Emma Olsson

Enskild reflektion kring storylinearbetet - Emma Olsson

När vi först introducerades för arbetssättet Storyline verkade det spännande och det såg roligt ut, men jag kände mig ganska vilsen. Detta är ingenting jag tidigare varit i kontakt med och när arbetet först startade kändes det ganska oklart hur arbetet skulle byggas upp. När vi kollat på redan befintliga Storylinearbeten och fått lite inspiration och idéer på vad det faktiskt är för något och hur det kan se ut kände jag mig genast mer taggad att själv få prova detta. Det kändes dock vid vissa tillfällen som om det hade varit mer lärorikt och ännu mer spännande om vi hade haft en riktig barngrupp till vårt förfogande samtidigt som det känns bra att få lite kläm och förkunskaper om det nya arbetssätt först innan man provar det med barnen.

Björklund (2014) menar på att demokrati är en mycket viktig del när det kommer till ett hållbart samhälle. Även om fokuset på just denna Storyline berättelse var på det ekologiska, anser jag också att man får in mycket av det som krävs för ett socialt hållbart samhälle i just själva arbetssättet. Barnen lär sig att lyssna på vad kompisarna har att säga och låta alla vara lika delaktiga i arbetet. Jag ser även Storyline som ett arbete som främjar demokratin, barnen ges både delaktighet och inflytande över arbetet då det förs framåt av deras tankar och idéer istället för att vi pedagoger redan har en färdig plan för hur allt ska gå till och vad resultatet skall bli. Vi har ett mål vi strävar mot, men barnens reflektioner för oss dit. Enligt läroplanen för förskolan (skolverket, 2011) är barns inflytande i förskolan något vi arbetar för att främja. Som Björklund (2014) betonar ska vi pedagoger ställa frågor som gagnar barnens uppmärksamhet och tänkande istället för frågor som begränsar dem, vi måste lyssna på och utmana dem. För att alla barn ska ges inflytande och få möjligheten att bidra och visa vad de kan menar de på storyline (u.å.) att arbetet skall vara varierat för att främja aktivt deltagande hos alla partet samt främja alla barnens kunskaper och tankar.

Efter detta arbetet är min uppfattnings av Storyline som metod i förskolan att jag tror det är en arbetsmetod med mycket stor potential. Jag anser det vara en metod som kan framstå som mycket lustfylld för barnen och går att variera på mängder med sätt utifrån barnens tankar och idéer. Falkenberg och Håkansson (2004) beskriver att när man använder Storyline som arbetsmetod kan detta leda till att det skapas ett engagemang hos barnen då de tillsammans med lärarna får vara med och skapa. När jag provade på denna metod upplevde jag själv den som mycket lustfylld, jag tror det är viktigt att barnen känner att även pedagogerna är intresserade och engagerade i det vi undersöker tillsammans för att barnens engagemang ska växa. Som Björklund (2014) beskriver gäller det inte bara att föra vidare information till barnen, det ger mer (för alla parter anser jag) om man själv är med och söker kunskapen tillsammans. En önskan hade dock varit att faktiskt ha fått prova på detta i en riktig barngrupp då detta var något helt nytt för mig och jag anser det var svårt vid vissa tillfällen att exempelvis utgå från barnens tankar och föra arbetet vidare, när där faktiskt inte fanns några. Därför är detta en metod jag garanterat kommer prova igen vid ett annat tillfälle när jag är ute på förskolan och i barngrupp för att få ännu en djupare förståelse för denna arbetsmetod. Storyline är en metod jag anser vara lustfylld och givande för barnen samt berör många av de mål vi i förskolan strävar mot. Barnen ges inflytande, de lär sig att lyssna på och respektera varandra samt att själva lära sig att förmedla sina tankar och idéer, de utvecklas sina estetiska och skapande förmågor och i just detta arbete utvecklar de deras kunskaper och förståelsen för sin närmiljö etc. Jag ser därför ingen anledning till att inte fortsätta arbeta på detta sätt, jag själv ser fram emot att utveckla mina egna kunskaper om Storyline och tillsammans med barnen undersöka allt vad världen har att erbjuda!

Referenslista

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Falkenberg, C. & Håkonsson, E. (2004). Storylineboken: handbok för lärare. (1. uppl.) Hässelby: Runa.

Skolverket (2011). Läroplan för förskolan Lpfö 98. (2., rev. uppl.) Stockholm: Skolverket.

Storyline (u.å.) Hämtad: 2016-01-10, från http://storyline.se

Min reflektion - Jessica Blomquist

Storyline som metod

Storyline som metod för lärande i förskola och skola är för mig en helt ny metod som jag aldrig tidigare hört talas om. Arbetsgången i storyline är tvärtemot den traditionella i skolan och innebär att man först praktiskt får testa, sedan reflektera över det man gjort följt av att de teorier som finns presenteras (Storyline, u.å.). Att vända på arbetsgången så som en storyline gör ser jag som mycket positivt då den spännande praktiska delen kommer först vilket öppnar upp för barnens egna tankar, idéer, fantasi och kreativitet. Dessa prövas sedan mot den teori som faktiskt finns och barnens hypoteser blir i detta skede viktiga och teorin fastnar lättare då barnen själva är ivriga till att ta reda på hur det verkligen är i förhållande till sina tankar och hypoteser (Håll sverige rent). I den traditionella arbetsgången där pedagogen först förklarar teorin och barnen får veta ”hur det är” följt av att få testa praktiskt tror jag att många barns fantasi och kreativitet begränsas av att det finns ett ”rätt sätt”. Varför försöka med något nytt när jag redan fått höra hur det är?

Storyline är för mig ett lek- och fantasifullt sätt att arbeta på vilket jag tror ger mer åt både barn och pedagoger. Björklund (2014) beskriver vikten av att inte bara tilldelas information om hur något är utan att det är mer givande att vara delaktig och aktiv i kunskapssökandet. Detta anser jag att barnen är i arbetet med storyline där utgångspunkten är barnens förkunskaper och barnens tankar och fantasi är det man är ute efter genom de öppna nyckelfrågor som presenteras vid varje tillfälle. En storyline är en berättelse som vi gör tillsammans vilket jag även tror kan stärka barnens självkänsla då de ser att deras tankar och idéer är meningsfulla och tas på allvar.

Mitt eget lärande

Att få lära sig nya metoder för hur man praktiskt kan arbeta i förskolan ser jag som mycket positivt och storyline är absolut ett arbetssätt som jag tror är givande och spännande både för barn och vuxna då vi skapar berättelsen tillsammans. Det är också spännande och utmanande att vi som pedagoger måste släppa lite på kontrollen för att barnens tankar och idéer ska få utrymme i berättelsen. Det som jag anser var  svårast i detta arbete är att storylinen är såpass praktisk och ska följa och bygga på barnens förkunskaper och tankar. Detta är en svår del att få in i arbetet utan en barngrupp! Så att släppa kontrollen och låta barnen leda gör vi bara på låtsas så i vår storyline blir hela berättelsen så som vi i gruppen hade tänkt och planerat från början. Jag kan tänka mig att en storyline i verkligheten kräver mer planering och mycket dokumentation under berättelsens gång då barnens tankar ska vävas ihop med den röda tråd som ska finnas i berättelsen.

Efter denna uppgift har vi fått kunskaperna om vad en storyline är och hur man praktiskt kan skapa en, nu väntar jag med spänning på att få testa detta arbetssätt med en riktig barngrupp!

Referenser

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Håll sverige rent. (2008). Mofflor och människor. Hämtad 2016-01-10 från: http://media.storyline.se/2012/08/mofflor-och-m%C3%A4nniskor.pdf

Storyline (u.å.) Hämtad 2016-01-10, från: http://storyline.se/

Reflektioner om Storyline som arbetssätt - Angelica Drottz

Reflektioner om Storyline som arbetssätt

Efter föreläsningen om Storyline tyckte jag det lät som ett väldigt roligt sätt att arbeta på och jag såg fram emot att starta en egen Storyline. Men när vi väl skulle sätta igång förstod jag inte riktigt hur man på ett bra sätt kunde börja. Vi i vår grupp valde att ta en redan befintlig Storyline då ingen tidigare hade jobbat med det. Genom att utgå ifrån en redan befintlig och kunna hämta inspiration för uppstarten upplevde jag som mycket positivt för att på ett tydligare sätt kunna se syfte och målet med det hela. 

Sanne Björklund(2014) belyser att utemiljön är en viktig del av en pedagogisk verksamhet. Hon menar på att utemiljön kan fungera som ett extra rum där lek och lärande kan ske. Detta kan jag se och bekräfta i vår Storyline om skogsmullarna, då vi  bland annat hämtar inspiration och material från naturen som finns runt omkring oss. Vi växlar inom och utomhusaktiverna i händelseförloppet.

Det jag har lärt mig är grunden i hur en Storyline fungerar och är uppbyggd. ”Barnen blir inte instruerade utan utmanade. Genom att upptäcka, utforska, reflektera, samtala och handla lär de sig under upplevelsepräglade förhållanden!”(Falkenberg & Håkonsson, 2004, s.40) Min upplevelse är att detta är ett arbetssätt som är praktiskt och konkret för barnen. Det är mycket öppna frågor som hur, vad och varför som möjliggör att barnen får tänka till och ger möjlighet till innehållsrika samtal. Med Storyline går det att få med och beröra många ämnen vilket medför att det går att koppla mycket av arbetet till målen i läroplanen. Mål som kan kopplas till vår Storyline är exempelvis att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturvetenskap, hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Att barnen får utveckla sin förmåga att bygga, skapa med olika material och redskap m.fl. (Skolverket, 2011). Jag som blivande förskollärare kan också följa barnens intresse och idéer på ett nytt sätt, och det går att arbeta över längre tid vilket jag tycker känns positivt.

/Angelica Drottz

Referenser

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Falkenberg, C. & Håkonsson, E. (2004). Storylineboken: handbok för lärare. (1. uppl.) Hässelby: Runa.

Skolverket (2011). Läroplan för förskolan Lpfö 98. (2., rev. uppl.) Stockholm: Skolverket.

Reflektioner kring Storyline - Anna Lindén

Storyline som metod

Björklund (2014) nämner demokrati som en viktig del i hållbar utveckling då barnen får göra sin röst hörd vilket är något som även Läroplanen för förskolan (skolverket, 2011) nämner vid ett flertal tillfällen. Barnen ska få ha inflytande över verksamheten samt sitt eget lärande. Genom att arbeta med Storyline anser jag att man får in barnens inflytande på ett roligt och spännande sätt. Man utgår helt ifrån barnens reflektioner och tankar, samtidigt som vi pedagoger finns med arbetet tillsammans med barnen. Genom att använda oss av ”nyckelfrågor” så leder pedagogerna arbetet framåt inom de ramar som är uppsatta samtidigt som frågorna får barnen att själva reflektera (storyline, u.å.). Jag tror även att storyline är ett arbete som lätt kan anpassas till barn i alla åldrar just eftersom man utgår fram barnens tankar och reflektioner, detta leder till att arbetet läggs på barnens nivå.

Att arbeta med storyline ger också barnen möjligheten att få följa ett arbete från början till slut. Barnen får verkligen sätta sig in i det valda ämnet och hitta egna lösningar. Detta anser jag är ett spännande sätt att arbeta då jag tror barnen blir mer engagerade när de får fördjupa sig i ett ämne, samtidigt som de själva får känna att deras tankar och förslag tas på allvar. Björklund (2014) skriver om vikten att synliggöra barnens reflektioner samt lyssna på deras åsikter. Björklund menar även att det är genom att inte ha några rätt och fel svar som vi hittar på nya sätt att tackla världens problem, här har barnen en fördel som inte redan ”vet vad som är rätt och fel”. 

Mitt eget lärande

Storyline var helt nytt för mig och inget jag hört om eller stött på tidigare. I början av arbetet tyckte jag att det var rörigt och svårt att förstå men efter att ha arbetat och diskuterat i gruppen så tror jag att jag har fått grepp om vad Storyline handlar om och hur man kan använda det i förskolan. Nu i efterhand så ser jag Storyline som ett verktyg som jag gärna vill använda mig av i framtiden tillsammans med barnen. Jag har även själv blivit påmind om vikten av att sopsortera, när man arbetar och diskuterar mycket om det. Under detta arbetet har jag fått med mig mycket tips på hur jag kan arbeta med barnen på ett sätt där de är med och påverkar samt får komma med egna, nya och kreativa ideér. Att arbeta med storyline ”på låtsas” har varit spännande och givande och jag tror att det kan vara riktigt kul att arbeta med det på riktigt tillsammans med barnen. 

Ett slutcitat från Läroplanen som sammanfattar arbetet med Storyline på att bra sätt: ”Barnen ska få möjligheter att utveckla sin förmåga att iaktta och reflektera. Förskolan ska vara en levande social och kulturell miljö som stimulerar barnen att ta initiativ och som utvecklar deras sociala och kommunikativa kompetens. Barnet ska också ha möjlighet att enskilt fördjupa sig i en fråga och söka svar och lösningar.” (Skolverket, 2011, s.6)

/ Anna Lindén

Referenser

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling - i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket (2011). Läroplanen för förskolan Lpfö 98/10. Hämtad: 2016-01-11. Från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Storyline (u.å.) . Hämtad: 2016-01-11. Från http://storyline.se

Händelse 6 - Svar på brevet

Introduktion av händelse 6 till barnen: Nu har hela processen med återvinningen ägt rum och barnen har fått arbeta för att få skogsdungen ren. Nu är tanken att barnen ska skriva ett brev till skogsmullarna där de berättar att de har tagit hand om skräpet och att allt inte var skräp utan att några saker är återvunna. Här frågar vi barnen hur de vill kommunicera med skogsmullarna och ett förslag är via brev om barnen inte kommer fram till något annat alternativ. De får diskutera var som skett under hela storylinen och vad resultaten har blivit.

Exempel på brev från barnen:
"Hej Skogsmullarna, nu har vi tagit hand om allt det skräpet som fanns i eran dunge. En del saker har vi återanvänt och en del saker har vi tagit med till återvinningsstationen. Vi hoppas att eran dunge håller sin ren och att ni kan fortsätta leva i eran fina dunge. Blir det problem igen får ni alltid fråga oss om hjälp! Hälsningar Barnen på förskolan"

Syfte: Här är tanken att barnen ska få reflektera över vad resultatet har blivit och var de har dragit för slutsatser. Nu hoppas vi att barnen har fått med sig en grundläggande kunskap om vilken påverkan vi har på miljön och hur man kan återvinna och återanvända material samt att det skadar skogens varelser om vi slänger skräp i naturen.

"Förmåga att kunna kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta är nödvän­ dig i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Förskolan ska lägga grunden till att barnen på sikt kan tillägna sig de kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver. " (Skolverket, 2011, s. 6)

Nyckelfrågor: Vad har resultatet blivit?

Nu lever skogsmullarna sitt liv i skogsdungen som de gjorde innan allt skräpet kom dit. De utforskar och tar hand om sin dunge och är mycket tacksamma och glada över hjälpen de små människorna gav dem.